Direktlänk till inlägg 14 september 2012
Hej bloggen och dess tappra läsare!
Idag gör jag ett upplägg i dagboksformat. Men jag pratar inte om idag utan om en annan dag.
Jag skulle till ett sjukhus för att hämta ut en apparat för att mäta blodtrycket under 24 timmar. Tänkte mig väl en liten apparat liksom. Men fick en stor manchett på armen som var fäst i en sladd i en dosa som jag skulle ha fäst i ett bälte på mina byxor.
En av anledningarna till denna manöver var att jag misstänks få högt blodtryck bara av blotta åsynen av någon i vitrock. Det heter white coat syndrome. Im not alone alltså.
På med manicken.
Hem på motorvägen.
Det pep, jag tänkte shit, jag skulle ha lämnat in bilen på service. Planerade för motorstopp altenativt total haveri. Det pep ännu värre, motorhaveri it is. Förbannat också hann jag tänka innan fanskapet på armen blåste upp sig.
In i skogen, plocka svamp. Det pep och blåste hela tiden, var tjugonde minut. Hittade massvis med svamp och tänkte verkligen att man förlorar liksom både rums- och tidsuppfattningen när man plockar gula kantareller. Det gör man inte. Anledningne till den inbillade förvrängda tiduppfattningen, inget pip på länge, berodde på att mackapären blivit sladdlös, den hade helt enkelt hakat ur när jag vispade runt efter det gula guldet.
Kan helt ärligt säga att det var en bisarr och otäck tillvaro med min påflugna hjärtmätar kompis, även om det bara var i ett dygn. Lämnade gladeligen in eländet ett dygn senare. Som en sista hälsning till mig gjorde den egen mätning, när jag började gå i korridoren var den platt. När jag sen skulle lämna in den från början platta skiten var den rund som en boll, uppblåst.
Efter en lång bortavaro är jag nu närvarande. Känns bra. Byte av jobb. Insikt om att jag faktiskt är en trygghetstörstande människa, ett vanedjur, tillika mer som lille skutt än Tiger. Sen har jag sysslat med att acceptera Lille Skutt i mig. ...
Härförleden var jag på möte. Fyra personer från ett företag hade bjudit in mig för att förklara en undersökning. Det flöt på fint. Fyra kvinnor och en man. Men efter en timme kände jag mig vred. Efter ytterligare tio minuter insåg jag att om jag inte...
Detta är en alldeles sann histora. Plats och människor är avidentifierade med hänsyn till deras integritet och självaktning. En kvinna ska ha lönesamtal med chefen. För ett antal år sedan. Chefen är pensionsmässig, sjuklig, auktoritär och snål....
Läste om Shanti R:s uppväxt. Och att han har svårt att se sig själv som vuxen. Insikten om att ungdomsåren är över börjar så sakteliga sjunka in. Två av barnen får rösta. Ett tecken på åldrande. Jag är en sucker för listor. Ett tec...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 | 4 | 5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 | 15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
|