Hej på er glada. Om det är tyst här några dagar beror det på att jag är på Gotland. Almedalen vet ni.

I will be back before you know it :)

Det sjödrama som utspelade sig för ett par dagar sedan och som jag bloggade om här fortsätter.

Nu inte längre på sjön. men på land.

Vår särdeles timida städerska här på jobbet undrade med förvånad men lite skyggt ifrågsättande min vad det var under och runt mitt skrivbord. Det var små små bitar vass som liksom kilat fast sig inuti mina skor. Som när jag klafsade runt här på jobbet envisades med att ramla ur och till sist bli en fin liten vasshög.

Jag gav mig i kast med att försöka förklara , emn tappade liksom bort mig. Hon indikerade med hela kroppen att hon inte förstod vad jag varit med om än mindre vad det hade med "gräset" på kontoret att göra.

Nu är det uppborstat och klart, men leendet består.