firre uppäten - check!

Över till något helt annat. Läste på en bloggkompis sida om det personliga rummet.

Alla har vi olika sfärer för när det känns bekvämt eller obekvämt. Om någon kommer för nära, vad menar man egentligen med det?   Jag brukar se den fysiska integriteten som ett staket. En del har murar långt ut, andra har knappt märkbara pinnar vid fotknölarna om ens det.

Vad beror det på, vad avgör hur ens staket ser ut?

Mitt staket går långt ut, är inte så högt men är skrymmande. En kollega till mig hade en helt annan uppfattning än jag om när hon kom för nära. Till sist sa jag till henne att kommer du för nära så kan jag inte höra vad du säger. jag blir svettig, känner mig trängd och skulle gärna vilja putta till dig vänligt men bestämt. 

Vi gjorde ett test. jag satt kvar och hon backade, här? Nej, to close sa jag. Men här då? tveksamt sa jag. Till slut hittade vi avståndet som var perfekt. 

och det är dessutom så finurligt att, eftersom jag nu blottade mig inför henne och hon accepterade, att jag kom på att det är lite olika varje dag. 

Sen är det intressant att man kan ha fysisk integritet men var ganska öppen i sinnet och om sin person.  Det är som vore det två separata sfärer. 

Visst är det spännande??? och jag måste ge min kollega en eloge för att hon var så förstående. Efter det att hon begripit hörde  jag faktiskt också vad hon sa, när hon inte längre stod mitt i mitt ansikte och pratade. 

 

Shirouz

29 juni 2011 18:55

Det där är intressant, jag har ett väldigt långt staket (om man nu kan säga det) där jag vill spankulera för mig själv, jag backar ofelbart när människor kommer i mitt tycke för nära. Jag tror att detsamma gäller när det kommer till vad jag väljer att berätta, jag släpper in några få innanför min grind efter moget övervägande. Likadant med min blogg, jag tror att jag ofta är personlig men mer sällan privat. Det är märkligt, det där..

http://ulvstrumpa.blogspot.com

Winner Horse

29 juni 2011 23:29

ja du Ulvstrumpa det är väldigt intressant! Vad beror det på - är det arv eller miljö? Att vara personlig men inte för privat, huvudet på spiken.
Sen finns det ibland något symbiotiskt mellan den rent fysiska integriteten och den där andra som handlar om hur mkt man släpper ut av sig själv. Har en bekants bekant som har löjlig integritet när det gäller det privata. Civilstånd, var hon bor etc. Men hon har absolut ingen fysisk integritet. Ingen alls. Fascinerande det med.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej bloggen och dess tappra läsare!   Idag gör jag ett upplägg i dagboksformat. Men jag pratar inte om idag utan om en annan dag. Jag skulle till ett sjukhus för att hämta ut en apparat för att mäta blodtrycket under 24 timmar. Tänkte mig väl e...

Jag måste bara berätta om vår tur till Island. Sedan vi träffades 1989 har vi pratat om Island min käre make och jag. Ibland har vi kikat på resor , men det har fallit på priset. Men detta får väl gå under devisen Plötsligt händer det, nämligen ...

Efter en lång bortavaro är jag nu närvarande. Känns bra.   Byte av jobb. Insikt om att jag faktiskt är en trygghetstörstande människa, ett vanedjur, tillika mer som lille skutt än Tiger. Sen har jag sysslat med att acceptera Lille Skutt i mig. ...

Härförleden var jag på möte. Fyra personer från ett företag hade bjudit in mig för att förklara en undersökning. Det flöt på fint. Fyra kvinnor och en man. Men efter en timme kände jag mig vred. Efter ytterligare tio minuter insåg jag att om jag inte...

Detta är en alldeles sann histora. Plats och människor är avidentifierade med hänsyn till deras integritet och självaktning.   En kvinna ska ha lönesamtal med chefen. För ett antal år sedan. Chefen är pensionsmässig, sjuklig, auktoritär och snål....