Är det betessläpp så är det. Klart man tittar på när kossorna släpps ut och i ordets rätta bemärkelse är ystra.

Är det dessutom i min barndomsby på gården där jag tillbringat många år är det en bonus. Jag kommer ihåg hur det var. Glada, fina minnen.

   Åh vad skönt att komma ut. Release me!

   Nämen kom hitåt då, ni sticker åt fel håll ju!

" Du Rosa, jag vet att vi är kossor och borde veta bättre, men ska vi inte ta och stångas lite, så här på premiärdagen!? "

   Fina huset där jag bott. Kärt återseende. Där den gröna rutschbanan står ligger min mest älskvärda katt begraven. Hon fick en son, LInus, dom var supertajta och höll ihop mot lagårdskatterna som var av ett annat släkte.

När kattmamman dog höll vi på med något framför huset och Linus skrek som han aldrig gjort förut. Vi följde efter honom, och han visade oss var kattmamman låg. Precis utanför vedboden. Där hon sen begravdes. Linus var med hela tiden, jamade och strök omkring. När allt var klart gick han tvärs över ängen bakom huset, ut på grusvägen, vände sig om en gång och tittade. Han försvann på det sättet.

Det var för övrigt samma katt som långsamt gick uppför min brors kropp, där han satt utsträckt i soffan, ända upp till näsan och bet honom lite lätt. Efter det att brorsan tittat på Linus och sagt; katter är bra dumma djur.

 

Stort och smått

15 maj 2011 11:35

Har du bott i det vackra huset?! Vilket drömhus....!

Och vilken klok katt.

http://stortosmatt.blogspot.com

 

winnerhorse

15 maj 2011 13:54

japp finaste huset! Det fanns en bakugn i varje rum, detta för att huset en gång inhyste en familj per rum. Och katten ja, den var klok den. Har haft många katter genom åren, men vissa står ut, som kattmamman till Linus. Och Linus med för den delen.

Ha det fint och jag hoppas att du hinner blogga, det räcker med korta inlägg. I like your blog - a lot!

 

Synnöve

16 maj 2011 06:47

Vilken vacker gård.
Vart ligger den?
Tänk att kosläpp blivit en turistattraktion i dag. Det är en märklig tid vi lever i. Man åker jojjo mellan skratt och gråt.. nä visst nä.. det var Gösta Linderholm det :))

Katter är speciella. De har ett band mellan sig. De är inte flockdjur, men sällskapliga av sig.
Sorligt att Linus bara försvann. Vet du vart han tog vägen?

Här är det regn idag. I morgon blir det fest här. Då är det 17 mai. Men jag ska inte in till stan. Det regnar för mycket. Så jag ser det på tvn hihi.

Ha nu en skön måndag min vän.
Kram Synnöve.

http://nabolandet.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej bloggen och dess tappra läsare!   Idag gör jag ett upplägg i dagboksformat. Men jag pratar inte om idag utan om en annan dag. Jag skulle till ett sjukhus för att hämta ut en apparat för att mäta blodtrycket under 24 timmar. Tänkte mig väl e...

Jag måste bara berätta om vår tur till Island. Sedan vi träffades 1989 har vi pratat om Island min käre make och jag. Ibland har vi kikat på resor , men det har fallit på priset. Men detta får väl gå under devisen Plötsligt händer det, nämligen ...

Efter en lång bortavaro är jag nu närvarande. Känns bra.   Byte av jobb. Insikt om att jag faktiskt är en trygghetstörstande människa, ett vanedjur, tillika mer som lille skutt än Tiger. Sen har jag sysslat med att acceptera Lille Skutt i mig. ...

Härförleden var jag på möte. Fyra personer från ett företag hade bjudit in mig för att förklara en undersökning. Det flöt på fint. Fyra kvinnor och en man. Men efter en timme kände jag mig vred. Efter ytterligare tio minuter insåg jag att om jag inte...

Detta är en alldeles sann histora. Plats och människor är avidentifierade med hänsyn till deras integritet och självaktning.   En kvinna ska ha lönesamtal med chefen. För ett antal år sedan. Chefen är pensionsmässig, sjuklig, auktoritär och snål....