Jag är glad och stolt över att vissa saker gått i arv. jag ärvde det från min pappa som på sin tid var en föregångare. Nu är det nedärvt till mina barn. Nej inte soleksemet!

Nej men intresset för skidåkning. Vi bilade när jag var barn. Hela vägen ned till österrike. Bodde på små pensionat med gigantiska duntäcken. Och åkte skidor. En gång, jag var yngst och då i tonåren ( alltså inte så liten) körde vi sträck. Fem personer i en Fiat Ritmo ( alltså en liten bil). FEM. VUXNA nästan. I en FIAT RITMO.

Men det gick det med. Vi sov en timme i bilen när vi var framme, för vi kom dit vid 8, liftarna öppnade 9.

Nu är mellandottern i Sälen med bästa kompisen och jobbet. Och hon var i Val Thorens i december och i Österrike i mars och vill till åre i april.

Härliga gener det där!

Jag ber om ursäkt. Det ska inte hända igen. Förlåter du mig och är trogen ska jag aldrig lämna dig. Aldrig mer! Nu ska du få olja och extra lyxiga detaljer för nu är våren här förstår du. Så kan vi rulla vidare genom livet du och jag. I det varmare livet.