Jag tillhör ingen kyrka.

Går inte ens dit om jag inte är bjuden. På dop och bröllop och begravning.

Kan undra och fascineras över hur människor  finner Gud.

Kom att tala om det med min kompis A-C. I skogen. Där vi är för det mesta så här års. Det är speciellt i skogen. Om man som jag är van vid att gå själv, måste man hitta någon som är likasinnad att gå med. Annars blir det krock. När jag får irra runt och leta reda på alla som försvinner, för att jag är den enda som hittar precis där vi är. När någon pratar oavbrutet. När någon är helt blind och klafsar runt i mina svampställen utan att se. Då vill jag hellre gå själv.

Men med mina svampvänner, vi är några stycken, så funkar det. A-C är en av dem! Vi kan stanna och bara säga ah och oh och veta vad den andra menar. Här var det fin mossa. Där strålade solen in. Kolla fulsvampen. Gläntan och stenen och gräset.

Skogen är vår kyrka och svamparna våra gudar. Och i vår religion har vi ledord som: Svampens liv äro fulländat när det plockas av människans hand.

Och du skall icke hava begär på våra svampar du fula lilla gristryne ( vildsvin)

Amen.

 

A-C (kantarelltant)

19 september 2010 23:26

Huvet på spiken som vanligt eller kanske man skulle säga hatten på svampen! Jag tror att om man som vi bor i ett glesbefolkat land med nära till orörd natur var man än bor så behöver man ingen katedral för att finna lugn, det räcker med trädkronors sus och mossa på marken för att få litet space för själen. Amen och godnatt

 

Synnöve

20 oktober 2010 20:05

Helt rätt...
A-C, var det inte med henne du plockade svamp i högklackat?
klems hihi.

http://nabolandet.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej bloggen och dess tappra läsare!   Idag gör jag ett upplägg i dagboksformat. Men jag pratar inte om idag utan om en annan dag. Jag skulle till ett sjukhus för att hämta ut en apparat för att mäta blodtrycket under 24 timmar. Tänkte mig väl e...

Jag måste bara berätta om vår tur till Island. Sedan vi träffades 1989 har vi pratat om Island min käre make och jag. Ibland har vi kikat på resor , men det har fallit på priset. Men detta får väl gå under devisen Plötsligt händer det, nämligen ...

Efter en lång bortavaro är jag nu närvarande. Känns bra.   Byte av jobb. Insikt om att jag faktiskt är en trygghetstörstande människa, ett vanedjur, tillika mer som lille skutt än Tiger. Sen har jag sysslat med att acceptera Lille Skutt i mig. ...

Härförleden var jag på möte. Fyra personer från ett företag hade bjudit in mig för att förklara en undersökning. Det flöt på fint. Fyra kvinnor och en man. Men efter en timme kände jag mig vred. Efter ytterligare tio minuter insåg jag att om jag inte...

Detta är en alldeles sann histora. Plats och människor är avidentifierade med hänsyn till deras integritet och självaktning.   En kvinna ska ha lönesamtal med chefen. För ett antal år sedan. Chefen är pensionsmässig, sjuklig, auktoritär och snål....