Igår gjorde vi en gemensam sak nästan hela familjen. Stearinljusen brann , stämningen var god och en av oss utbrast mitt i den djupa koncentrationen: alltså det känns ju som om vi pysslade som man gjorde förr i tiden!

Och vi höll med! Jag höll nästan på att säga till en familjemedlem, kan du gå ut och mjölka rosa? men det gjorde jag inte, ungen fick lomma till macken och köpa mjölk i stället.

Vad vi gjorde? Jo hela skaran var samlad runt en av mellersta dotterns peruker. En långhårig sak som hon inte använder längre. Vi gjorde dreadlocks. Så ballt!

Jag är en perukexpert numera. Dottern har burit peruk sedan 11 årsåldern då hon fick sin diagnos; alopecia areata. Håret ramlar av.

Det finns syntet, det finns asiatiskt infärgat hår och det finns skandinaviskt. Den här var infärgad asiatisk, passar lysande för dreads visade det sig.  

Tjingeling, marley calling!