Man ska nöja sig med det lilla.

Skullle jag vara mer nöjd i ett litet hus kanske? Nej tack, jag vill ha ett jättestort!

Skulle jag vara nöjd med den lilla lönen? När attans, jag vill tjäna grova stålar.

Den lilla bilen som ingen får plats i, den lilla klänningen, den lilla semestern, vilken lögn! Jag vill ha stort och mycket och nöjer mig INTE med det lilla.

Jo möjligen med den lilla männsikan. Där är jag nöjd.

sen kan man tolka "den lilla männsikan " hur man vill. Att jag inte vll XL, att jag pratar med och tar intryck av "outsiders", att jag nöjer mig hel enkelt. med den lilla människan.

I övrigt tycker jag att det är ett löjligt påfund, nöja sig med det lilla. Måste vara adelns gåva till bönderna under alla oår, dom prånglade ut detta till dem. Jag är hungrig, skörden gick snett. Äsch nöj dig med det lilla, ät bark!Bara en teori.

Halleballooo - jag visste inte ens att jag ville ha dessa förrän de stod där och ropade på mig!

Inte bara en rosalackfärgad träsko- utan -

TVÅ!

jag är så lycklig.

Detta är väl  konsumtionssamhället i ett nötskal-  behovet skapas liksom efteråt, just nu känns det ( nästan) som om jag inte kan leva utan mina träskor som jag klonkar omkring med överallt.

Snart sista skivan för i år, utfestade. Men det är kul!

Senare:  bildbevis på något jag aldrig trodde att jag skulle köpa!

Nu är det snart över för denna gång - alla studentfester.

Igår fångade studentfesten alltihop.

Så länge studenterna var kvar så höll vi oss på mattan. När de avlägsnat sig så poppade vi upp, vi tog över hela stället till de kvarvarande ungdomarnas blandade glädje och förfasan.

Härligt att få rocka loss till Ebba gröns 800 grader. Just likgood old times. Idag har jag både tränings -  och huvudvärk.

man sig, något roligt, sekundsnabbt fladdrar förbi. Efteråt fattar man hur attans kul det är/ eller var.

Ikväll. Barnen har övat och övat och nu ska det äntligen ske. uppvisning. Samling klockan fem... uppvisning... matsäck efteråt. Men vänta nu, klockan fem, 5, 17:00, då har jag ju knappt packat ihop. Och sen matsäck på det, jävlarsjävlar och nu svor jag! Inga mammapoäng alls.

För så brukar det vara. Jag sladdar in med ungen i handen, pappan på vift, brorsan på vift, dottern försenad,  mobilen ringer, glömt kortet på Statoil där jag just inhandlat min och dottern och övriga försvunna familjemedlemmars matsäck! och såhar kaffekoppsjäveln med innehåll runnit ut.. eller nåt sånt!

Runt mig sitter det lite olika, en Kerstin, mammaledig, en Tessan, hemmafru, en Babban och Bittan och Halleduttan  med matsäck och hembakat och knypplat och strösslat och herre guuud hur har dom tid?

MEN INTE DEN HÄR GÅNGEN!

Jag gjorde ciabattabröd, hembakat sen tidigare, supergod fyllning ( med stekt ägg, jo sant, på båda sidor stekt) och kaffe och festis och ballerina. Bredvid mig satt min följeslagare, hon som sladdar in samtidigt, som också glömmer kortet på Statoil ibland. Tittar, blinkar och jag säger pssst - Kolla! Och hon ser helt förvånad ut. och jag säger viskande; kompledigt, jag tog komp efter lunch!

Det hejdlöst roliga är faktiskt att det är alldeles alldeles sant!