I morse iden allmänna villervallan så hände något som gjorde att vi kom för sent. Jag skrattar när jag skriver det här.

Yngsta dottern har nästan afrokrull, det är i alla fall så himla lockigt som det kan bli, därför kort frisyr, hon är dessutom håröm. I morse när bara tand och hårborstning återstod skriker hon efter min hjälp. Jag kommer in i badrummet där ungen sitter med en borste igentvinnad i luggen. Verkligen hårt igentvinnad.

Men vad har du gjort?

Jag skulle kolla om det blev lockigt! Min kompis gör så. ( Kompisen hon refererar till har det spikrakaste hår man kan tänka sig).

Vi var tre personer på att försöka få ut borsten. Hade det inte varit att den satt i luggen hade vi klippt bort den, men inte så kul med sned lugg. Annars hade det nog inte synts.

Vi lyckades till slut. Lirkar du ditåt så drar vi lite här, kolla, jag fick bort säkert 10 strån. är du beredd, Ok nu kommer det loss lite här borta. Varvat med aj, aj aj.

Undrar vad vår nattlige gäst tänkte?!

 

Nadja-Tokiga familjen

26 januari 2009 11:26

Jag kan faktiskt se det hela framför mig för jag har varit med om en liknande situation!
När jag var 10 år skulle jag baka en sockerkaka själv (som jag gjort flelra gånger tidigare´) bara det att den här gången hade jag inte flätat håret, så på något vis fastnade håret i elviskpen som fastnade i luggen! Jag hade ett stort fint blåmärke i pannan och sedan den dagen lider jag av grym elvispfobi!
Stackars dotter, hoppas att hon inte får hårborstfobi nu...

http://tokiga-familjen.blogspot.com

 

Karin

26 januari 2009 14:16

Den sista bilden i trissen med Glassarna känner jag så väl igen. Min morfar hade affär och han hade precis en sådan!

http://www.mittfnstermotskogen.blogspot.com

 

Baronessan

26 januari 2009 16:05

Dottern har min fulla sympati! Jag har också växt upp med krull på min hjässa och det var inte roligt. Numera står jag ut, men så är håret inte så krulligt längre heller.

http://viskning.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej bloggen och dess tappra läsare!   Idag gör jag ett upplägg i dagboksformat. Men jag pratar inte om idag utan om en annan dag. Jag skulle till ett sjukhus för att hämta ut en apparat för att mäta blodtrycket under 24 timmar. Tänkte mig väl e...

Jag måste bara berätta om vår tur till Island. Sedan vi träffades 1989 har vi pratat om Island min käre make och jag. Ibland har vi kikat på resor , men det har fallit på priset. Men detta får väl gå under devisen Plötsligt händer det, nämligen ...

Efter en lång bortavaro är jag nu närvarande. Känns bra.   Byte av jobb. Insikt om att jag faktiskt är en trygghetstörstande människa, ett vanedjur, tillika mer som lille skutt än Tiger. Sen har jag sysslat med att acceptera Lille Skutt i mig. ...

Härförleden var jag på möte. Fyra personer från ett företag hade bjudit in mig för att förklara en undersökning. Det flöt på fint. Fyra kvinnor och en man. Men efter en timme kände jag mig vred. Efter ytterligare tio minuter insåg jag att om jag inte...

Detta är en alldeles sann histora. Plats och människor är avidentifierade med hänsyn till deras integritet och självaktning.   En kvinna ska ha lönesamtal med chefen. För ett antal år sedan. Chefen är pensionsmässig, sjuklig, auktoritär och snål....