Baronessan hade ett inlägg om en manlig diskussion hon hade överhört. Sannerligen är det ju så att vi pratar liksom lite olika språk ibland, män och kvinnor.

Jag sitter i bilen, min man kör. Titta där är en kaffeskylt utbrister jag ( menar, jag vill ha kaffe, nä förresten jag måste ha kaffe, stanna och ge mig kaffe).

Ja, titta där var en skylt säger min man och inflikar, konstig placering på den, och kör vidare.

Ha ha ha, detta skulle kunna vara jag. Historien fick jag mig tilldelad i början av ett möte, sen var det liksom bara glada miner, trots svåra beslut.

Stressad man, första dagen efter lång ledighet. Stressigt till jobbet, aj, jag har ont om tid tänker mannen efter det att han lämnat ett av tre barn i skolan. Bara två kvar....

På väg in till jobbet, rackarns vad bra det här gick, jag har ju plötsligt GOTT om tid! Tänker mannen och gnolar vidare i lilla bilen på väg till jobbet.

- Brukar det vara så här långt til vår skola? Frågar den ena av tvillingpojkarna i baksätet, snart framme vid pappas jobb.