Vi har haft familjeråd här hemma. Då lägrar sig en tyst oro bland familjemedlemmarna; vad har vi gjort nu då?

En gång hade jag idén om att ungdomarna och ja barnet med för den delen skulle skolas i mötesteknik på riktigt. Det skrevs protokoll och så och vi turades om att vara ordförande och sekreterare. Men det blev inte så bra, barnet kissade på sig, katterna ville ut, in igen och sen ut,  telefonerna ringde och blippade, Ähum, vi hörs sen jag sitter typ i möte och behöver liksom lyssna och skriva samtidigt.  Men jag inbillar mig att det var nyttigt ändå.

Detta möte handlade om fördelningen av tid och arbete här hemma.  Jag tänkte ( som den hemliga despot jag är) att jag i sann demokratisk anda bara skulle dela ut ansvarsområden här hemma. Men där gick jag bet. Är det inte bättre om vi får välja?

(Sicken enastående klok avkomma) Mycket bättre, jag hade precis tänkt föreslå det!

Så nu har vi ansvarsområden här hemma.

Köket rent och fint, sonen.

Torka, dottern.

Posten och katterna, dottern.

Detta är ju fortfarande i sin linda, det råder lite delade meningar om vad som ingår i kökstjänsten - om det inte rent av är så att gränsen för köket går någonstans i hallen och då är det ju HAN som ska torka där. Eller om det faktiskt är HON som ska ta upp smulan som ligger på diskbänken för den var inte där alldeles nyss så den måste komma från HENNES trasa.  

Själv har jag bara ansvar för golven, känns plötsligt som en baggis!

 

Pia

3 oktober 2008 12:28

Hihi...vad festligt!
Tänkte testa det där med att skicka på varann en trevlig komplimang vi matbordet, bara för att höja självkänslorna ngt då det varit sååå mkt som tryckt ner oss alla här hemma.
Nu tänker jag även norpa denna fördelnings-teknik av dig, stumpan!
Hade själv ett rullande schema när jag bodde hemma (ack så länge sedan det känns..fniss, som vi alla följde.
Såg ut ungefär som en kosttallrik vi snurrade på, där nån fick skura toan, en annan köket, en tredje övervåningen osv.
Förbannade dock denna tallriksmodell, då jag ansåg att mina tonårliga intressen var MYCKET viktigare än ett rent kök...för vaddå? JAG lagade ju aldrig mat ;=)
Tänk vad man omvärderar sina åsikter allt eftersom åren går du...hahaha!
Kramz på dig!

http://www.piajonsson.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej bloggen och dess tappra läsare!   Idag gör jag ett upplägg i dagboksformat. Men jag pratar inte om idag utan om en annan dag. Jag skulle till ett sjukhus för att hämta ut en apparat för att mäta blodtrycket under 24 timmar. Tänkte mig väl e...

Jag måste bara berätta om vår tur till Island. Sedan vi träffades 1989 har vi pratat om Island min käre make och jag. Ibland har vi kikat på resor , men det har fallit på priset. Men detta får väl gå under devisen Plötsligt händer det, nämligen ...

Efter en lång bortavaro är jag nu närvarande. Känns bra.   Byte av jobb. Insikt om att jag faktiskt är en trygghetstörstande människa, ett vanedjur, tillika mer som lille skutt än Tiger. Sen har jag sysslat med att acceptera Lille Skutt i mig. ...

Härförleden var jag på möte. Fyra personer från ett företag hade bjudit in mig för att förklara en undersökning. Det flöt på fint. Fyra kvinnor och en man. Men efter en timme kände jag mig vred. Efter ytterligare tio minuter insåg jag att om jag inte...

Detta är en alldeles sann histora. Plats och människor är avidentifierade med hänsyn till deras integritet och självaktning.   En kvinna ska ha lönesamtal med chefen. För ett antal år sedan. Chefen är pensionsmässig, sjuklig, auktoritär och snål....