jag vet - med bullEr och bång! men jag ska berätta en episod ur mitt liv som handlar just om bullar...

jätteglad, jätteung, anställd på stans bästa café. Först var det disken, sen disken, sen servisen och sen.. fick jag baka.

Cafét var pyttelitet. Jag var ensam ( sjukdom på jobbet) en mycket varm högsommardag. Tråkigt värre. Baka! Tänkte jag. Fram med boken ( handskriven förstås) och gör precis som jag sett mina kollegor göra bullarna så många gånger tidigare.

Kunder. Disk. telefon.  Degen jäste. J ä s t e.

Ok, snurra dem som mina kollegor gör bara, tänkte jag. Fan vilken deg! Nu snackar vi inte vanliga snurrebullar utan såna som man delar i tre "ben" och typ flätar ihop. Degen nu då- attans battans vad den jäser och Guuuud vad varmt det är!

Jag kavlade och knådade och fixade och grejade men fick inte till det med de tre benen, bakbordet räckte inte. Ställer mig på en stol och flätar liksom i luften - nu snackar vi bullkonster på hög nivå. Långbyxor.

Var helt slut, svettig var jag ju redan innan i sommarvärmen, in med de jävlarna på plåten och ut ! Supersnygga, superperfekta, supersockrade, helt enkelt alldeles underbara.

Men stora, gigantiska, monstruösa. Om jag säger så här, jag lade en bulle på en tallrik och den fyllde upp hela, en vanlig mattallrik alltså.

Mina chefer sålde en del av dem som längder!

 

Synne.

2 oktober 2008 06:27

Bagarbärtas bullar hehe...Dom säkert underbart goda dina bullar....
Förlåt längder.
Kramen mig :D

http://nabolandet.blogspot.com

 

Baronessan

2 oktober 2008 10:06

Vilken talang! Att du inte blev bagare. Själv kommer jag ihåg en episod i mitt kök där en misslyckad rulltårta åkte rätt in i väggen.

http://viskning.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej bloggen och dess tappra läsare!   Idag gör jag ett upplägg i dagboksformat. Men jag pratar inte om idag utan om en annan dag. Jag skulle till ett sjukhus för att hämta ut en apparat för att mäta blodtrycket under 24 timmar. Tänkte mig väl e...

Jag måste bara berätta om vår tur till Island. Sedan vi träffades 1989 har vi pratat om Island min käre make och jag. Ibland har vi kikat på resor , men det har fallit på priset. Men detta får väl gå under devisen Plötsligt händer det, nämligen ...

Efter en lång bortavaro är jag nu närvarande. Känns bra.   Byte av jobb. Insikt om att jag faktiskt är en trygghetstörstande människa, ett vanedjur, tillika mer som lille skutt än Tiger. Sen har jag sysslat med att acceptera Lille Skutt i mig. ...

Härförleden var jag på möte. Fyra personer från ett företag hade bjudit in mig för att förklara en undersökning. Det flöt på fint. Fyra kvinnor och en man. Men efter en timme kände jag mig vred. Efter ytterligare tio minuter insåg jag att om jag inte...

Detta är en alldeles sann histora. Plats och människor är avidentifierade med hänsyn till deras integritet och självaktning.   En kvinna ska ha lönesamtal med chefen. För ett antal år sedan. Chefen är pensionsmässig, sjuklig, auktoritär och snål....