Utmaning från Ingela.

What are the last 3 things you purchased?

Elektrisk avlusningsmaskin

2 pack strumpbyxor

2 liter mjölk

What are the last three songs you downloaded?

Amanda jensens nya, London Calling med Clash och Ebba Gröns Flyktsoda

What where the three best places you visited?

Bequia Västindien, stugan i småland, och en pittoresk by i Österrike

What are your three favorite movies?

Pulp Fiction, De skitiga, fula och elaka, Flugornas herre (gamla)

What three things can you not live without? (Other than family and friends

Utmaningar i livet, kaffe, gapflabb

What would be your three wishes?

mer tid, mer tid, mer tid

What are three things you havent done YET? 

Tagit mc-kort, emigrerat, fått min bok utgiven

What three celebrities do you want to hang out with most?

Döda eller levande? Margareta Krook, Gustaf Fröding och Sting

Name three things that freak you out.

Besserwissrar, översitteri och lissmande, strategiska männsikor

What are your three favorite dishes?

Sushi, cesarsallad och färsk sparris med fet sås

Name three thing you are good at. 

Skriva, lösa problem och att always look at the bright side of life

What are three things you are currently coveting? 

sova, varva ned, äta långsamt

jag har svarat på min och skickar vidare denna utmaning till

Den som vill..kanske Johanna?

En tröja som jag tror att jag köpte på HM på 80talet, svart eller mer grå, efter otaliga tvättar. Mjuk och nästan genomskinlig. En t-shirt.

Till det ett par mjukisbyxor som jag fått i en bokklubb på 90talet. Uppvikta till ovanför knäna. Jag är hemma idag! Inte på jobbet.

Det är med svamputflykter som med skidåkningskläder och bloggande kanske. Det finns en viss jargong, ett visst mode- som dagens outfit ungefär.

För ett år sedan åkte jag bil med min goda väninna. Vi kom från jobbet båda två. Jag hade svarta skor med klack och en liten kjol med tillhörande jacka, svart. Min kompis hade jeans, tröja och läderstövlar med jättesmal klack.

Nu är det september och det finns nog svamp, sa jag.

Åh svamp , sa min väninna och ögonen blänkte till.

Vi stannade. Gick in en skog, och ramlade rakt över en massa kantareller och trattisar. Otippat. Vi plockade i en liten Apoteketkasse och när den var full fyllde vi min kavaj. Min mobil ringde, ett jobbsamtal. Hennes mobil ringde, jobbsamtal. Där gick vi i våra outfits och pratade jobb och grävde i mossan för glatta livet. Jag skrattade mig halvt fördärvad åt min kompis ända tills jag insåg att jag måste se precis lika rolig ut jag. Då skrattade vi hejdlöst båda två. Min kompis trippade lite på tå, för annars fastnade klackarna i mossan, jag klafsade på och tänkte, let them sink, jag kan tvätta av dem hemma.

Ett roligt och sedelärande svampminne. Man behöver inte ha foträta skor och oljerock och korg för att minnas sin svamputflykt.

Tack Annika!

Usch vad bedrövligt! När kommer undersökningen som visar att alla föräldrar behandlar sina barn lika- att vi kommit lite längre? Vi har ju precis lämnat neanderthalarstadiet vad det verkar. Flockdjur.

Jag har ju bott utomlands i omgångar. Denna lilla episod utspelade sig på en ö, där jag hyrde nedervåningen på ett hus som ägdes av en stor och blank sydafrikansk man. Blanka skor och lite blank i ansiktet.

Det fanns en snabbtelefon i huset. Jag var knappa 20 år och världmästare (i mina ögon och öron)på engelska, som jag talade varje dag. En kväll i min nedervåning på huset satt jag och tittade på TV. Fick syn på en stor brun sak som krafsade över golvet. Jag satte ett glas över den. Ganska stor med vingar, urk, en sån vill jag inte ha här , nä inte alls. jag använder snabbtelefonen:

- Hello, Its me downstairs, you see mister I have caught an animal down here, what shall I do with it?

- You actually c a u g h t an animal?? What colour is it?

- Well brownish.... men herregud sån bragd var det väl inte, tona ned dig gubbe, tänkte jag.

Fem minuter senare, plingplong bank på dörren.

Utanför står den nu ännu blankare sydafrikanen med pistol i bältet, kniv och en beige väst med massa attiraljer.

- Where is it? brummar min landlord.

Jag visar honom min bruna fångst under dricksglaset. Tystnad. Och sen gapflabb; This my dear is an insect, and nothing but an insect!

Så fick jag veta:

1. Djur är tigrar och lejon och så- animals

2. Insects är insekter, som i detta fall en kackerlacka

3. Den var inte alls ensam om att vistas i min nedervåning, det var mängder av dem!

Nyttan med Kon

Kon är ett husdjur... Men den finns också utanför huset. Och den lever ofta
på landet, men den kommer också in till staden, men bara när den skall dö. Men
det bestämmer den inte själv.

Kon har sju sidor... Den översta sidan - Den nedersta sidan - Den främre
sidan - Den bakre sidan - Den ena sidan - Den andra sidan- Och den invändiga sidan.

På den främsta sidan sitter huvudet... Och det är för att hornen skall ha
något att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prydnad. Dom
kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan av hornen. Kon
har två hål framme i huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons mun kalles mule. Det
är nog för att den säger mu.

På den bakersta sidan sitter svansen... Den använder den för att jaga bort
flugor med, så att dom inte ramlar ned i mjölken och drunknar.

På den översta sidan - Och den ena sidan - Och den andra sidan, är det bara
hår... Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon.
Färgen på kon heter kulör.

Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och när
mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så blir
mjölken sur... men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu. Kon har fyra
ben... Dom heter ko-ben. Dom kan också användas till att dra ut spikar med.
Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den alltid två gånger. Dom
feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I osten är
det hål.
Men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu.

Kon har gott luktsinne... Vi kan känna lukten av den på långt håll. Kons
valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur, och det gör kons man också.
Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur.

Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter ko-fångare. Den
sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i
tetror som vi kan köpa i affären. Kons fyra ben skickas till
snickaren. Det kallas återanvändning.

Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gillar jag kon väldigt
mycket.

Lärarens kommentar: Jag har aldrig läst något liknande!

Igår ni - då var jag med om något stort. Jag var med på en seglats med Briggen Tre kronor. Jippie!

Detaljstudie!

Lite för mörk bild, men ändå!

Det här kan jag leva på mycket, mycket länge- maffigt!

Jag har ju mallat mig lite här och i ett tidigare inlägg sagt att jag bara har en enda fobi- åska.

Ska jag vara ärlig så har jag kommit på en till fobi: fästingar. Jag har läst någonstans att de kan sitta och lurpassa  i sex (6) år för att få hugga in på oss.  Som om inte det vore nog kan man bli väldigt sjuk av dem också.  man kan till och med dö. Av något som är ett knappnålshuvud stort. Urk!

Egentligen ska man kanske inte fronta med sina fobier för de tenderar att följa efter en då. Åskan och jag trallala, ständiga följeslagare. Sista kurvan innan stora vägen, jag blir kissnödig på väg hem från stugan. Kastar mig ut i skogen. Vad tror ni händer? åskan slår ned precis bredvid mig, jag hoppar till bilen, eftersom byxorna är vid knäna. maken ylar ta på dig brallorna- så där får du inte sitta i bilen! Jag hoppar in, skriker, gråter, skrattar och slår min man på samma gång ( detta har aldrig hänt vare sig innan eller efter). Chock.

Nu heter kurvan kort och gott Kisskurvan - för alltid.

Häromdagen åkte jag in i framförvarande bil, med dragkrok. det blev en rejäl buckla, som tur var hade jag turen att krocka med två elever från fordonstekniska linjen.  I en skrotbil. Alltså jag körde in i deras skrotbil. Rusningstrafik, hällande regn. Allt stod jag pall för, men sen slår åskan ned precis bredvid, då började jag yla. Det här är fan det värsta jag varit med om!

Men, det är väl inte så farligt? pojkarna lite tröstande.

Krocken nej, men åskan!

Jag baxade in dem i bilen, a safe place to be, dom tyckte nog att jag var lite underlig, men det bjuder jag på! Som sagt, man kanske ska hålla lite tyst om sina fobier? Rätt var det är står det väl en två meter bred fästing på trappen och säger Var har du varit i hela mitt liv honey?

Jag har INGA fobier.