Det är med svamputflykter som med skidåkningskläder och bloggande kanske. Det finns en viss jargong, ett visst mode- som dagens outfit ungefär.

För ett år sedan åkte jag bil med min goda väninna. Vi kom från jobbet båda två. Jag hade svarta skor med klack och en liten kjol med tillhörande jacka, svart. Min kompis hade jeans, tröja och läderstövlar med jättesmal klack.

Nu är det september och det finns nog svamp, sa jag.

Åh svamp , sa min väninna och ögonen blänkte till.

Vi stannade. Gick in en skog, och ramlade rakt över en massa kantareller och trattisar. Otippat. Vi plockade i en liten Apoteketkasse och när den var full fyllde vi min kavaj. Min mobil ringde, ett jobbsamtal. Hennes mobil ringde, jobbsamtal. Där gick vi i våra outfits och pratade jobb och grävde i mossan för glatta livet. Jag skrattade mig halvt fördärvad åt min kompis ända tills jag insåg att jag måste se precis lika rolig ut jag. Då skrattade vi hejdlöst båda två. Min kompis trippade lite på tå, för annars fastnade klackarna i mossan, jag klafsade på och tänkte, let them sink, jag kan tvätta av dem hemma.

Ett roligt och sedelärande svampminne. Man behöver inte ha foträta skor och oljerock och korg för att minnas sin svamputflykt.

Tack Annika!

Usch vad bedrövligt! När kommer undersökningen som visar att alla föräldrar behandlar sina barn lika- att vi kommit lite längre? Vi har ju precis lämnat neanderthalarstadiet vad det verkar. Flockdjur.

Jag har ju bott utomlands i omgångar. Denna lilla episod utspelade sig på en ö, där jag hyrde nedervåningen på ett hus som ägdes av en stor och blank sydafrikansk man. Blanka skor och lite blank i ansiktet.

Det fanns en snabbtelefon i huset. Jag var knappa 20 år och världmästare (i mina ögon och öron)på engelska, som jag talade varje dag. En kväll i min nedervåning på huset satt jag och tittade på TV. Fick syn på en stor brun sak som krafsade över golvet. Jag satte ett glas över den. Ganska stor med vingar, urk, en sån vill jag inte ha här , nä inte alls. jag använder snabbtelefonen:

- Hello, Its me downstairs, you see mister I have caught an animal down here, what shall I do with it?

- You actually c a u g h t an animal?? What colour is it?

- Well brownish.... men herregud sån bragd var det väl inte, tona ned dig gubbe, tänkte jag.

Fem minuter senare, plingplong bank på dörren.

Utanför står den nu ännu blankare sydafrikanen med pistol i bältet, kniv och en beige väst med massa attiraljer.

- Where is it? brummar min landlord.

Jag visar honom min bruna fångst under dricksglaset. Tystnad. Och sen gapflabb; This my dear is an insect, and nothing but an insect!

Så fick jag veta:

1. Djur är tigrar och lejon och så- animals

2. Insects är insekter, som i detta fall en kackerlacka

3. Den var inte alls ensam om att vistas i min nedervåning, det var mängder av dem!