Mmmm, det mina vänner- att jag beställt tapeter- är mycket stort!

Detta för att vi är två. och snart till och med fyra med medbestämmanderätt över hur vårt hem ska se ut. 

Säger jag vitt, då ger jag mig fanken på att någon eller några andra säger svart. Konsensus, eller den gyllene mellanvägen - många gånger grå, är jävligt trist i längden.

Jag har ibland ondgjort mig över min man: men, halledudanemej, du är karl, du brötar på dagarna, vill ha biff och du fiser, du ska sitta med en öl och bara titta på när jag bestämmer. Sen ska du komma med ditt snickarbälte och utföra mina inredningsideer. Så ska vi ha det!

Nu har vi det inte riktigt så.

Därför är det ett stort steg att jag själv, winnerhorse i egen hög person, klapprade in på Färghandeln, scannade av alla kataloger, valde en tapet ur sortimentet MIDBEC Magic. Grå botten med stora naivistiska blommor som går i svart, beige och mörkgrått. Tjohoo, det var kärlek vid första ögonkastet. Den unge mannen bakom disken sa så här: den där är ingen storsäljare, men fan vad den är läcker. Ljuv musik i mina öron, Creedence, Beatles, Elvis och Joplin all together.

Bildbesvis kommer, be so sure.

Det här hörde jag förra veckan på en offentlig plats. Tjej med mobil, arg, klic-klackar fram, svassande gång,  lite försöker -vara  -rik men- vet- inte -riktigt - hur - man - gör (ser ut). 20 +. ARG. Helt uppenbart svinarg (SVINARG det ser kul ut ihopskrivet, jag drabbades av en släng svinarg, eller har du lagt svinarg i maten, vad gott och exotiskt!).

Arg kvinna, försöker se lite rik ut liksom, mitt på gatan till allmän beskådan, pratar i mobilen. Högt. Jättehögt.

Mannen (jo jag hör ett brummande) på andra sidan luren får inte många sylar i vädret. Hon är vansinnig på hans beteende, hans lumpna sätt, hans hela uppenbarelse vad det verkar- detta basunerar hon ut för alla intresserade och ointresserade. Mitt på gatan.

Så avslutar hon samtalet med fortsatt ilsken stämma, lika arg- med PUSS.

Men vad faaan har jag lust att säga till henne. Nu får du väl ändå ge dig. Du har ju skällt och skällt och skällt - då kan du ju inte bara säga puss. Inte med samma  argröst i alla fall. Nä, det går bara inte. Du kunde ju säga hej då bajskorv eller nåt i den stilen istället!  

Nu är det gjort. Jag har varit hos tandläkaren och allt gick bra.Jjag inledde med att säga: hej, jag respekterar verkligen ert yrkesval, men jag vill inte vara här. INTE alls vara HÄR.

Jag lagade ett mikroskopiskt hål som jag haft sedan 2005(!) och jag fick beröm för att det inte blivit större. Jag fick barnbedövning. jag fick inget bokmärke.

Detta med tandläkare och bedövning är något konstigt hos mig- lite laddat. Vid två tillfällen har jorden rämnat redan vid bedövningen. En gång i Portugal och en gång i England. Första gången i Portugal, då tog jag ledigt från jobbet. Hade en tid på förmiddagen, min chef hittar mig på kvällen i ett shoppingcentrum där jag står framför en spegel och fånglor ( alltså fån- glor, stirrar med löjlig min) på min lagade tand. Jag fick en stor kopp espresso och vaknade till liv igen. Men jag har ingen aning om hur jag  hamnade där ej heller vad som hände mellan det att jag gick ut från tandläkaren och fram till spegeln.

Andra gången i England. Tandläkaren såg nog på mitt utttyck att det inte riktigt stod rätt till. Han tippade upp  mig i upprätt läge igen och skrek till syster Nancy eller Lucy eller Betsy ; a cup of tea, lots of sugar quickly! Sen ombads jag att svepa koppen varpå jag kände mig mycket bättre!

Konstiga saker. Skönt att det är över. Jag lovar och svär att jag från och med nu ska bli en bättre homo sapiens och gå till tandläkaren en gång om året.

Jippi - det är 12 månader dit.