...jag tror att man skulle bli en helt bekymmerfri människa av att bo så här. Förundras över att han - Gaudi- inte bara kom på idén att bygga hus som vore de ritade av barn, mer fascinerande är väl att han tilläts genomföra sina vildsinta planer.

                     Ger hus och soffa en ny innebörd.

 Jag gillar tanken på att det finns en plats för alla människor, ett speciellt ställe där man helt kommer till sin rätt, där man trivs och lever fullt ut.

En del hittar detta ställe i Korpilombolo, Ulan Batur, på sin kolonilott eller i Västindien.

När jag första gången hade förmånen att landstiga på en pytteliten ö i detta örike kände jag- det här fattar jag! Här hör jag hemma. Ingenting är mig främmande.

Jag gråter när jag kommer dit för attjag vet att jag måste åka bort (hem)igen. Där har jag halva min själ, och en dag kommer jag att åka dit för att stanna lite längre.......................................